Fredspristagaren Obama: krig är ibland nödvändiga

Dixk Erixon

Snacka om att norska Nobelkommittén satte sin prestige i halsen, när deras utvalde fredspristagare först säger att det finns de som vore mer värdiga Nobels ära än han, och sedan talar om att krig är nödvändiga!

Barack Obama sa precis nyss följande i sin Nobelföreläsning i Oslo:

Vi måste börja med att erkänna den hårda sanningen att vi inte inte kommer att kunna utradera alla våldsamma konflikter under vår livstid. Det kommer tider då nationer — själva eller i samarbete — anser att militärt våld inte bara är nödvändigt utan också moraliskt rättfärdigt.

Utmärkt. Tänk om europeiska ledare kunde säga det emellanåt. Han hedrade sedan Martin Luther King och Mahatma Gandhi för deras icke-våldsaktivism, för att sedan tillägga:

Men som en statschef som svurit ed på att skydda och försvara min nation, kan jag inte låta mig ledas av endast deras exempel. Jag möter världen som den är, och kan inte stå likgiltig inför hot mot det amerikanska folket. För missta er inte: ondska existerar på denna jord.

Se där! Nu börjar Obama låta som Bush. Han visar att han inte är en naiv tomte som tror att man kan krama världens många blodtörstiga härskare. Han förklarar vidare:

Jag tar upp dessa aspekter eftersom det i många länder råder en djup tveksamhet kring militära insatser idag, oavsett vad syftet är. Ibland förenas tveksamheten med en reflexmässig misstänksamhet mot Amerika, världens enda militära supermakt.

Men världen måste komma ihåg att det inte bara är internationella institutioner — inte bara avtal och fördrag — som skapat stabilitet efter andra världskriget. Oavsett de misstag vi kan ha begått, råder ett självklart faktum: Förenta Staterna har hjälpt till att skapa global säkerhet under mer än sex årtionden, med blodet från våra medborgare och styrkan hos våra militära förband.

Den tjänstgöring och de uppoffringar som män och kvinnor i uniformer gjort har skapat fred och välstånd, från Tyskland till Korea, och möjliggjort demokrati. […]

Så ja, krigets instrument har en roll att spela för att uppnå och bibehålla fred.

Jag är förvånad. Överraskad. Men kanske är det så att vi här ser tecken på att Barack Obama till slut verkar växa in i rollen som Amerikas president.

Det här är det första talet jag gillar av Obama, sedan jag hörde honom på demokraternas konvent sommaren 2004. Det här var första gången han inte höll en repris av det talet.

Fortsätter Obama i den här tonen, då får jag kanske ompröva min mycket kritiska hållning….