lördag 26 september 2009

What The Media Isn't Telling You About The French Muslim Riots

(Originally published by JTF.ORG on November 23, 2005)



In this two-part series about the savage Muslim riots which have lately racked French society, JTF will point out a few facts about the riots themselves, and about their profoundly important implications for the future of Western civilization, which have somehow escaped the attention of the left-wing, Muslim-loving media.

First, let us examine the riots themselves, on the one hand as widely covered in the media, and on the other hand as they actually took place.

As a preface, note that the riots were the worst disturbances in France since World War II. At their height, over 300 cities and towns were attacked nightly by hordes of black and North African Muslims armed with gasoline bombs, blazing cars (used as attack vehicles) and - as we shall see - guns.

Tens of thousands of cars, trucks and buses were torched; hundreds of buildings burned to the ground; and at least one victim was beaten to death by a Muslim mob after he tried to put out a fire in a trash can. Dozens of French police and firefighters have been injured, and in one incident, two French policemen were seriously hurt by shotgun fire which also slightly wounded eight of their comrades.

France is already 12% Muslim - and things are getting worse by the day

France is already 12% Muslim - and things are getting worse by the day

Near Paris, a 15-month-old infant was struck in the head after Muslims threw rocks at a bus.



Tens of thousands of vehicles were destroyed

The epidemic spread across France, from the north - where it threatened to spill over into Belgium and Germany - to the south, to the Riviera. It was only after weeks of rioting that "only" 80 cities and towns were attacked by mobs in a single night, and the French authorities could breathe a sigh of relief and report that the level of violence in its restive Muslim fifth column had "returned to normal."

The riots were supposed to have been started when a pair of black Muslim youths, chased into a power station by French police, were electrocuted. ("They died for nothing," the rioters screamed, on hearing the news.) The left-wing, Muslim-loving media has repeated this story almost unquestioningly, hardly ever adding that the two youths had prior criminal records, and hardly ever bothering to mention that the French police have repeatedly and vigorously denied chasing the youths - that the "victims" were actually two young Islamic criminals who broke into the station of their own volition, quite likely intent on theft or vandalism.

In a November 7, 2005 "report" - not an editorial, but an actual news article - the Guardian, a left-wing, Muslim-loving, America-hating, Israel-hating British rag, "reported" on the French riots - The French police have vigorously and repeatedly denied that the young black Muslim criminals - who had prior criminal records - were chased into the power station.

In the interest of fair play and fair reporting, the statements of the French police should be given at least as much weight as those of the rioters, who are Muslims and who will therefore lie about everything, especially when dealing with the non-Muslim "infidel," lying to him being a sacred obligation explicitly imposed upon all Muslims in their religious writings, the bloodthirsty bible of Islamic terror - the Muslim terrorist Koran - and its companion work, the Muslim terrorist Hadith.

As in the stories of "Koran desecration" which were lately repeated in Newsweek magazine without the slightest shred of proof, and which led to rioting in the Muslim world which killed over a dozen persons, and which put the lives of "infidels" everywhere at risk, the media are clearly less concerned with getting their facts straight than with slanting the story to their own liking, and to the liking of their Arab Muslim terrorist petrodollar paymasters, into whose hands is now concentrated the majority ownership of the world's news wire services, including the Associated Press (the AP, a.k.a. the "Arab Press"), Reuters and UPI.

Nor have we been given clearly to understand the sheer savagery of the attacks. We have not been informed, for example, that French police and firefighters came under gunfire while attempting to extinguish the blazes set by the Muslim criminals. Nor have we been told that the rioters concentrated their attention on "soft" targets - targets which had very little security because the Westerners who built and maintained them could not conceive of anyone wishing to attack them.

In a scene reminiscent of Iraq, hooded Muslims express their contempt of "infidel" Western society by stomping on a burned-out car



In a scene reminiscent of Israel, Muslim terrorist "youth" hurl stones in Toulouse - In one incident, a 15-month-old infant was struck in the head by a rock aimed at a bus

One such soft target was a hospital, obviously staffed and occupied twenty-four hours a day, which was hit by firebombs. The bombs bounced off the walls of the building instead of going through the windows, as they were intended to do, but the intent of the perpetrators was clear, to burn down the wards of helpless, bedridden patients, many of whom were likely themselves Muslims, enjoying the free medical care of French socialism.

A handful of Muslim terrorist miscreants - a drop in the bucket - are arrested by French police

In addition, dozens of French nurseries and foundling (abandoned baby) hospitals were set ablaze, in some cases by burning cars rammed into the buildings. These attacks, too, were characteristic of Muslim cruelty and barbarity. As the history of the last thirteen hundred years has demonstrated, and as the "sacred" writings of the Muslims themselves attest, the "faithful" man, the Muslim, never troubles his head about the age and sex of his victims. Indeed, the weaker and "softer" his targets, the better they are to his cowardly liking, in part because their deaths and injury are more likely to instill terror in the hearts of the "infidels."

Most importantly, the media has lied outright in denying that the riots were non-white Muslim attacks on white French Christians. While there may have been a few white French "wiggers" among the miscreants - renegades who hate their own country as much as Eminem hates his - the vast majority were indeed of Islamic and Third World extraction, even though the neighborhoods in which the disturbances took place were as much as 50% white French Christian.

In the furtherance of its "big lie," the media has been careful to gloss over the numerous attacks on churches and synagogues which prove conclusively that despite what we have been told, the riots were indeed Muslim in character, not some eruption of social discontent by the "new miserables" of France. Over and over again, by choosing targets that were not only "soft" but religious - and by using as their pretext the "desecration" by French police of a mosque, into which some tear gas may have been thrown - the rioters proved their burning desire to expunge every vestige of Christianity, Judaism and every other non-Muslim religion, from every land foolish enough to welcome demon-possessed Islamic vipers into its bosom.

 The mayor of Carpentras surveys a firebombed nursery.




A nursery at Acheres was burned to the ground - note the collapsed roof - but the pictures of its infants somehow survived.



Part 2

Last week, JTF discussed the recent Muslim riots in France and how the left-wing, Muslim-loving media - the anti-Western, anti-white, anti-Christian and anti-Jewish media - "reported" or rather failed to report on their extent and savagery. (We have included our November 23, 2005 article, What The Media Isn't Telling You About The French Muslim Riots (Part 1), in our HOW WE CAN SAVE AMERICA section below.) This week, we will look at "underlying causes," both as the media sees them, and then as they really are.


 Just as the blacks in America, and the Arabs in Israel, have their apologists, so do the Muslims in Europe -British Communists marched side by side with Muslim terrorist sympathizers at a March 2005 demonstration in support of "victory to the Iraqi resistance"

   As it did in the wake of the Hurricane Katrina riots, as it always does following the incessant outrages by blacks, Muslims and assorted Third World gangrene in the United States and abroad, the media was predictably quick to put an anti-Western spin on the violence. Every effort was made to whitewash the violence and terror, by claiming that the Islamic murderers and looters and rioters were somehow justified in their actions, and that their crimes were in fact perpetrated by everybody but the criminals themselves.

It is hardly necessary to go through the whole litany of apologies. We have heard it all before, over and over again, ad nauseam. The rioters are not criminals. They are "disaffected" residents of "impoverished" areas, "rebelling" against a "racist" system which ensures that, through no fault of their own, they will never improve themselves. If only given the proper "opportunity," we are told - if only more billions and trillions were spent on their housing and education and medicine - they would settle down and become willing and productive members of our First World society, eager to work together with us to build a better world.

Over the past few weeks, we have heard many complaints from the left-wing media and cowardly, self-hating whites of Muslim unemployment, and of the supposedly miserable life of Muslims in wretched, poverty-stricken neighborhoods. But we have not heard much about how the unemployment rate in France among all Frenchmen stands at a whopping 10%. Nor have we heard that the neighborhoods in which the Muslims have been rioting are often 50% Christian.

The Christians - need we bother to add? - have not been rioting, no more than there were riots among whites in America during the Depression or among Jews during the hard times which preceded the foundation of Israel. Only Muslims, blacks and Arabs are possessed of the savagery required to destroy their own communities, and those of their neighbors, when things fail to go their way. And only they are given excuses for doing so by a media which viciously condemns as "right-wing extremism" and "religious fanaticism" mild demonstrations of Western outrage like those of the Minutemen in America and Israel's right-wing Jewish dissidents.

In fact, the Muslims in France and the rest of Europe, like the blacks in America and the Arabs in Israel, have never had it so good. France's Muslims have been made citizens by left-wing French governments eager for their votes, so eager that France discriminates not against its Muslims but against its Christians, just as whites are discriminated against in favor of blacks in the United States, and just as Jews are discriminated against in favor of Arabs in Israel.

Like America and Israel, France has spent fortunes trying to employ the Muslims, to educate their inbred and retarded children, and to clean up the filthy hovels which they have spread over the French landscape. (Parts of Paris, once one of the most beautiful cities, if not the most beautiful city, in the world, have been turned into garbage-strewn, urine-stained imitations of America's most infamous rat hole, the South Bronx.) Billions have been spent on free daycare, free housing, free education, free medicine, and cushy, make-work federal jobs which are practically sinecures, patronage jobs from which the employees cannot be fired.

The arrogance of the French Muslims almost surpasses their ignorance and violence. It is not, after all, as if they can claim that life was better for them in their nasty Muslim homelands, racked by war, oppression, injustice, disease, poverty, the rape and genital mutilation of women and girls, mass murder, and every other ill which violence and laziness and stupidity and mistrust and envy breed in Third World societies. (At the present time, November 2005, thereare a dozen savage wars raging in the Arab world, none covered in the news.)

Why else would there be - as there presently are - 300 million Muslims poised eagerly on the southern borders of Europe, its new "soft underbelly," eagerly awaiting the chance to come swarming in? Why else, for that matter, would most of the world's 1.5 billion Muslims salivate at the thought of escape from their own nasty lands of Islam?

The savage Muslim riots which have racked France for the past few weeks are - or should have been - an object lesson for every non-Muslim "infidel," in America and Israel, in Europe and in every other civilized nation of the globe. After decades of coddling Muslims, after decades of inviting them into France and appeasing them with socialist welfare handouts comparable to the "affirmative action" giveaways of America, the undeserving Muslims of France have expressed their gratitude for French largesse by unequivocally demonstrating that they will stop at nothing to suck an "infidel" nation dry.

Today, Europe is clearly being led down the garden path to destruction by leaders like Jacques "Iraq" Chirac, who once armed Saddam Hussein with a nuclear reactor, and who recently boasted that France's recklessly lax immigration policies would keep France free of Islamic terrorism; and former German Chancellor Gerhardt Schroeder, who complained in the months before September 11th that Germany does not have enough Muslim "workers."

By the same token, we do not need an Ariel Sharon in Israel, making increasingly "painful concessions" to Arab Muslim terrorists. We do not need a George Wahabi Bush ordering the State Department to encourage even more Muslim parasites to come to the United States.

Instead, we need leaders willing to face the problem of Islam realistically, and willing to take the steps needed to deal with its violent and growing threat to world peace and stability.

There is no way to save America from moral and spiritual destruction - which will lead to physical destruction - unless right-wing righteous Gentiles are prepared to lead a massive civil disobedience revolt against the traitors destroying this once great nation.

If we are willing to mobilize now, it is not too late to save America. For the sake of America, Israel
and the West, we hope and pray that we can motivate G-d-fearing American patriots to act.

Africans get the finest Western medical care in France, at no cost to themselves - what do they have in their own wretched homelands? -A disease-stricken African is treated with hot water from a tea kettle, dispensed by a nurse who protects his hand from infection with a plastic baggie

A horrible image of African starvation

Europe's War on Free Speech

September 17, 2009

COPENHAGEN, Denmark -- Freedom of speech around the world has been a hallmark of Christian civilization, but today there is less and less freedom to criticize Islam.
In Denmark, a 15-year-old Danish boy faces prison time for distributing leaflets warning that the country could someday become a Muslim nation and that he thinks that is a bad thing. A Danish prosecutor called the leaflets "hate speech."

Yet, across the water in Sweden, it was not hate speech when a leading national newspaper printed an article a few weeks ago claiming that Israeli soldiers harvest and sell organs from dead Palestinians. Some say that claim amounts to the anti-Semitic Jewish blood libel, that Jews commit human sacrifice on non-Jews.

The Swedish government, which defended the newspaper, said it was free speech.
Welcome to Europe, where many say the difference between free speech and hate speech is dictated by left-wing political correctness and fear of Islam.
"Free speech is coming under increasing pressure by the day," Lars Hedegaard, head of the International Free Press Society, told CBN News.
It does not matter if the criticism is factual.

For instance, Islam teaches that when Mohammed was 52, he consummated his marriage to a 9-year-old girl. But when Austrian politician Susanne Winter said that, in today's world, Mohammed would be considered a child molester, she was convicted of hate speech.
Dutch Parliament member Geert Wilders is awaiting trial on the charge of "inciting hatred and discrimination." In Wilders' short film about Islamic violence "Fitna," he simply reprinted violent verses from the Koran itself and added video of radical sermons and photos of Islamic terrorism.

"He's being accused of hate speech for repeating in a film what radical imams and religious leaders have been saying about their own motives and their beliefs," Hedegaard said. "They're not being prosecuted for hate speech. He's being prosecuted for repeating it."
But there is another force behind the push to censor critics of Islam -- the 56-nation Organization of the Islamic Conference. Only the United Nations is larger.
"In 2008, the Organization of the Islamic Conference laid out a 10-year plan for suppression of free speech and for the introduction of laws that would prevent criticisms of religions and the reading of Islam," Hedegaard explained.

The OIC calls itself the collective voice of the world-wide Muslim "ummah," or nation. It has its own declaration of human rights, called the Cairo Declaration.
The document states "All rights and freedoms stipulated in this Declaration are subject to the Islamic Shari'ah," which is strict Islamic law.
Marshall Sana, an Islamic expert at Barnabas Fund, said the OIC "actually wields an enormous amount of influence."

"That's been evident the last few years with perhaps its number one agenda item, which is combating 'Islamophobia' as they call it, or the defamation of religion," he added.
The OIC calls Islamophobia "the worst form of terrorism" and a threat to world peace.
"That has been a project under construction by the OIC, to develop the concept of 'Islamophobia' as any criticism upon Mohammed, the Koran, the fundamentals of Islam, but now it's being coupled with racism," Sana said.

The Organization of the Islamic conference is now a major force in the United Nations. For four straight years, the U.N. has adopted a non-binding OIC resolution banning the defamation of religion.
Observers say the ultimate goal of the OIC is to get a U.N. law criminalizing criticism or blasphemy of religion, even though Wilders said that in the Muslim world, respect for religion only goes in one direction.

"Look at how Christians today are treated in countries where Islam is dominant," he said. "Try buying a Bible in Saudi Arabia. Try to visit a church in Iran. Try to do anything Christian in an Islamic country. There is no room for it. They are intolerant."

Supporters of Wilders said free speech itself is on trial, and if Wilders loses, it will be the ultimate religious, political, and cultural capitulation by the Dutch government to Islam.
The Wilders case is just a small part of a growing worldwide phenomenon-- the censorship of any speech that criticizes Islam.
"You'd better care because this is a road circus that's coming your way," Hedegaard warned Americans.
Wilders agreed, saying, "Don't think this won't happen to you. Don't think it won't happen to the United States."
CBN News Original Broadcast Date: September 11, 2009.

Lättlurade politiker och media angående förortsbränderna


Abdar-Rahman säger i sin blogg att; “Islamiseringen av förorter är bra” Länk:


“Islam har visat sig ha en positiv effekt i Frankrikes förorter och jag är till 100% säker att det även skulle ha en liknande effekt i Göteborgs förorter, eller varför inte Uppsalas, Stockholms, Malmös eller Buenos Aires. Överallt hade det självklart haft en positiv effekt på samhället. Paris förorter är bara ett exempel.”

Han talar helt klart om Sharia law. Googla det för mer info. I Frankrike och England för att nämna några länder finns det gator som är under Sharia Law. En icke muslim kan inte gå på dessa gator (i sitt eget land) utan att bli attackerad. De använder Sharia lagar som inte bryr sig om moderlandets lagar, de har alltså ett helt eget system. Ett exempel på Sharia lag är att stena en kvinna till döds om hon t ex blivit våldtagen av en muslimsk man medans mannen går fri.


Vidare står det att läsa följande i Second Opinion;


”Journalister är lättlurade idioter” Länk:

Publicerad 25 September 2009 avHaore Sulaiman

Jag frågar vad de känner till om bränderna och dess bakomliggande orsaker.

– Kolla, alla här vet vilka det var som brände bilar. Vi känner dem. Men vi golar inte på någon, säger en av grabbarna och gräver nävarna ännu djupare ner i mysbyxorna i den kyliga höstkvällen.

– Mycket av vad som händer beror på polisens behandling av oss unga här men vissa bränner bara för att de tycker att det är spännande med uppmärksamhet och att folk här ska snacka om dem, förstårru, säger kompisen.

”Snacka om dem”?

– Ja, du vet. Det handlar om att visa att man kan göra grejer, förstårru, säger den tunnaste i gänget.

Medierna som har rapporterat om bränder och bråk här i Gottsunda har beskrivit orsakerna som sociala- och strukturella problem. Känner ni er utanför samhället?
(alla skrattar ironiskt åt frågan)

– Nej, nej, nej mannen. Det är skitsnack! Vi känner oss inte utanför samhället, säger en av grabbarna och skakar på huvudet. Han fortsätter:

– Det är inte så att vi som bor i de här områdena är typ fattiga eller något.

Men tidningarna skriver att… (frågan avbryts)?

– Journalister är lättlurade idioter. Det vet alla här. När de kommer hit och snackar med några snorungar om varför det blir bråk så säger de massa saker till journalisterna om att ungdomarna här inte har någon utväg eller så. Men det är skitsnack. Gottsunda är inte som förorterna i Stockholm eller Göteborg. Det här är inte Harlem.
En annan skjuter in:

– Och också de som bränner bilar ljuger för journalister om massa shit. De beskriver Gottsunda som värsta gettot, men det är inte så här. De säger så till journalisterna för att de vet att sånt kommer i tidningen. Sen köper de tidningen och visar runt den och skrattar åt att de lurat journalisterna. Shit, alltså, säger han och hånler.

Vad säger ni om bränderna i Stenhagen?

En av killarna kniper ordet:

– De gör det bara för att härmas.

– Precis. Det är såhära att de som bor i Stenhagen vill inte va fega, typ. De vill att folk ska se dem som tuffa, som Gottsundas ungdomar, säger en annan av killarna.
JAG ÅKER TILL Stenhagen – som är en mindre stadsdel än Gottsunda och där många känner varandra – och snackar med tre grabbar som också är uppvuxna i området. De vet vilka det var som brände bilar, men säger inte vad de heter.

Men varför gjorde de det?

– De vill visa att om Gottsundakillarna kan bränna bilar så kan Stenhagengrabbarna också det, säger en i trion av vänner.
Han får medhåll.

– Jaaa, så är det. De som gör det här vill typ inte skämmas när de träffar Gottsundakillar på stan eller i skolan, säger kompisen.
Stenhagen brukar beskrivas som ett område där det finns en del utanförskap. Spelar det ingen roll i det som händer?

– (Haha). Asså, tror ni att det är värsta gettot här eller? Ingen i Stenhagen är så fattig, eller typ utanför samhället, att de skulle bränna bilar för att de inte har någon utväg. Bullshit! Kom och kolla hur vi har det här; det är fint, folk har det bra.
De andra två skrattar.

Även Stenhagengrabbarna säger att medierna som besökt området har varit ”lättlurade” och journalisterna har citerat de på ”skitlöjliga grejer” om segregation och fattigdom – eller rena påhitt.

SYFTET MED DENNA redogörelse är inte att dumförklara kollegorna på redaktionerna, utan snarare att visa på den risk som föreligger om man som reporter söker indicier för att bekräfta en tes man valt på förhand.

Jag kan inte helt avgöra varför dessa killar berättar allt detta för mig. En sak som möjligen spelar in är att jag som invandrare har ett större förtroendekapital. Kanske hyser de större tilltro till mig. Men det kan också vara att de vet att jag kan skärskåda dem bättre än en välvillig svensk reporter och att jag inte är lika ”lättlurad”. Något tydligt svar har jag inte.

VAD JAG DÄREMOT är bekymrad över är att min undersökning visar att medier på jakt efter rafflande rubriker löper risk att utnyttjas av intervjuobjekt som verkar veta exakt vilka knappar man bör trycka på för ”komma med i tidningen”

Text: Haore Sulaiman

Ungdomarna menar på att svensk polis inte har där att göra, de har sina egna lagar och regler (påminner detta om Sharia, säg?), polisen enligt många muslimer är något negativt och ett icke önskvärt yrke.

I ett tidigare inlägg med ett videoinslag från Norge belyste en vuxen invandrare att ungdomarna i dessa förorterna lär sig sin attityd från sina föräldrar som ofta är negativt inställda till vissa grupper i samhället. Jag misstänker att dessa grupperna är svenskar (i deras synsätt “Kristna” eftersom vi är ett kristet land men även andra grupper.

Det förklarar varför man inte ofta ser att föräldrarna tar tag i sina ynglingar som ofta visat sig vara i yngre tonåren. Dessa ynglingar kommer att vara vuxna snart och kan fortsätta i samma spår tankemässigt.

Man ser också hur media och regering helt blåögt köper de tillfångatagna “svenskarnas” snyfthistorier angående anklagelserna om att de skulle vara terrorister. Andra länder kallar Sverige för terroristernas paradis för vi släpper in “vem som helst”, sedan skyddar vi dom dessutom när de utfört eller planerat att utföra dåd. Allt medan alla skrattar åt oss. Vissa immigranter utnyttjar vår blöögdhet. Många immigranter är bra människor och inte särskilt förtjusta i vad som pågår. Jag misstänker att de förstår och vet en hel del, jag skulle vilja se att journalister och regering lyssnade på dom och lärde sig något, helst innan det är försent. Men det kan vi nog drömma om.

fredag 25 september 2009

The Muslim Wolf At Feminism's Door - Honor Killings

By Sultan Knish
9-25-9 Link:

More than 5000 women are victims of honor killings each year. Most of those women are Muslim, and while most of them are killed in Muslim countries-- more and more of them are being killed in Europe, Canada and America. A 2007 study by Dr. Amin Muhammad and Dr. Sujay Patel in Canada's Memorial Hospital observed that honor killing spreads when those whose who practice it emigrate to Western countries.
Honor killings however are only the final act in the drama of a Muslim woman's life. Before that she is expected to walk behind a man, to be a second class citizen, to cover herself as much as possible in order to deflect male desire and to take the blame for the sexual intentions that men have toward her. She knows that if she fails to deflect male desire, she may suffer a variety of penalties from imprisonment to death. In countries like Saudi Arabia or Iran, those penalties are imposed by courts. In countries like Afghanistan or Pakistan, they are imposed by rough tribal justice. In the West, where there is no Islamic court system or tribal courts, they are imposed by the family.
The burka, the chador, the hijab or any of the other covering garments are assigned to Muslim women to "protect" them from men, and to protect men from them. These garments are meant to cover their "Awrah", which in Arabic means nakedness, fault or defect. While for a Muslim man "Awrah" is only the swimsuit region, a Muslim woman is entirely "Awrah".
Al-Qadhi Ibn-Al-Arabi Maliki states: "And all of a woman is 'awrah; her body, her voice, and it is not permissible for her to uncover that unless out of necessity, or need such as witnessing in court, or a disease that is affecting her body..." [Ahkam Al Quran 3/1579]
Imam Al-Qurtubi stated went even further stating; "It is forbidden for a woman to speak when non-related men are present and it is forbidden for men to hear the voice of a non-mahram woman as long as there is no need for that."
What that means is that all of a woman is "a zone of shame" and obscene. Even the sound of her voice is a form of "nakedness" or "lewdness". Various Muslim authorities claim that this applies to even a woman's fingernails and eyes. A woman who fails to dress this way is behaving obscenely and is open to being assaulted, as the Koranic verse which orders Muslim women to cover themselves makes clear.
"O Prophet! Tell thy wives and daughters, and the believing women, that they should cast their outer garments over their persons (when abroad): that is most convenient, that they should be known (as such) and not molested." -Al-Ahzab:59 (Qur'an)
The key word here of course is "that they shall be known as such and not molested". Conversely the failure to fully cover up (a covering that Mohammed demonstrated by cloaking himself and leaving only one eye uncovered in order to see) leaves them open to being molested under the code of "she was asking for it."
In the wake of the brutal Sydney gang rapes in which the perpetrators told the victims and exchanged messages among themselves making it clear that the attacks were motivated by the girls being Australian and Christian, Australia's top Muslim cleric, the infamous Sheikh Hilaly delivered a sermon stating;
"When it comes to rape, it's 90 percent the woman's responsibility. Why? Because a woman owns the weapon of seduction. It's she who takes off her clothes, shortens them, flirts, puts on make-up and powder and takes to the streets, God protect us, dallying. It's she who shortens, raises and lowers. Then, it's a look, a smile, a conversation, a greeting, a talk, a date, a meeting, a crime, then Long Bay jail. Then you get a judge, who has no mercy, and he gives you 65 years."
"But when it comes to this disaster, who started it? In his literature, writer al-Rafee says, if I came across a rape crime, I would discipline the man and order that the woman be jailed for life. Why would you do this, Rafee? He said because if she had not left the meat uncovered, the cat wouldn't have snatched it."
The "uncovered meat" were girls as young as 14, whom the attackers brutalized for hours. Their crime was that they were meat, and they had left themselves uncovered by failing to wear Chadours or Hijabs to prevent themselves from being "molested".

This is the Muslim wolf that now stands growling outside the feminist door. The wolf dictates that women in any country with a sizable Muslim population have two choices, to cover up or be assaulted. By covering up the woman accepts her inferiority to the male. Refusing to do that could get her raped or killed. There is no third option within Islam. In Iraq, in Kashmir, in Pakistan; women have had acid thrown in their faces for not wearing the appropriate Muslim garb.
But why speak of countries under medieval Islamic laws, when you can speak of the "Free West". A French survey found that 77 percent of the women who wear Hijabs did so because of threats by Islamist groups. 77 percent. France. We are not speaking about some backward little Third World nation where the tribal elders decide what goes. We are speaking of Paris, the glittering city of lights, the capital of art and music. The birthplace of Republican Europe.
This is what Hijab feminism looks like in France...
More often the girls were under orders from their fathers and uncles and brothers, and even their male classmates. For the boys, transforming a bluejeaned teen-age sister into a docile and observant "Muslim" virgin was a rite de passage into authority, the fast track to becoming a man, and more important, a Muslim man.... it was also a license for violence.
Girls who did not conform were excoriated, or chased, or beaten by fanatical young men meting out "Islamic justice." Sometimes the girls were gang-raped. In 2002, an unveiled Muslim girl in the cite of Vitry-sur-Seine was burned alive by a boy she turned down.
Jane Kramer, Taking the Veil, New Yorker
Despite that 77 percent number, American feminists insist on fighting for "the right" of Muslim women in France and America to wear the veil. They might as well be fighting for the right of women to be barefoot and pregnant, since they are one and the same.
Much as they might eagerly parrot the propaganda of the Muslim Student Association, itself an arm of the Muslim Brotherhood, regarding the veil being liberating, the veil is a statement of female submission and degradation. There is nothing feminist about being inferior. The hijab is part of a larger agenda to force Muslims in the West, and even non-Muslims to live under Islamic law. A law which states that women are inferior to men.

In the process apologists for Islam like Karen Armstrong or Noah Feldman misrepresent key Arabic words, for example defining "Awrah" as beauty, or "Zina" as meaning only adultery, or seizing on whatever property Sharia law allowed women to hold as feminist, while completely ignoring the larger issue that women were considered inferior by Mohammed and his men, and are considered inferior under Islamic law today. Not simply in theory, but in fact. A fact that expresses itself in the rapes, beatings and murders of women, both Muslim and non-Muslim, by Muslim men on a regular basis.
Rather than confront the threat to women posed by Islamic law, feminist authors like Naomi Wolf are instead claiming that the wolf is really a misunderstood poodle. They have tried to transform the Hijab into a statement of Muslim feminism, while completing ignoring the fact that the Hijab only exists because Islamic law views all of a woman as obscene and treats the woman's presence in the public sphere as a source of Fitna and Zina, Discord and Immorality, that incites men to do immoral things, including rape her. Under Islam the woman is a threat to men that can only be rendered safe for men by fully covering her up and keeping her apart from men as much as possible.
What does Naomi Wolf think is an urgent issue? Based on her blog, it isn't women, but Muslim men. Specifically defending the sort of Muslim men who kill women who don't wear the veil. Wolf's blog is filled with posts fulminating against Guantanamo Bay and the plight of the Taliban and assorted other Islamists imprisoned there. The same men who if given a chance would have a knife to her neck in minutes.
This spring in Pakistan's Sindh province alone, 40 honor killings took place. One woman took refuge in a police station, only to be handed over to her brother who killed her. A 14 year old girl was burned to death. Two women had acid poured on them after being raped. Two women had their noses chopped off for violating family honor. The Sindh province had been overrun by the Taliban.
Rather than writing about any of these women, Naomi Wolf instead wrote demanding to know "What Happened to Mohamed al-Hanashi?" Her article describes Mohamed al-Hanashi as "a young man" who could shed light on many crimes. Not the crimes of Islamist terrorists, but the crimes of the US in detaining in Islamist terrorists. At no point in time throughout the article does Naomi Wolf mention that Mohamed al-Hanashi was a member of the Taliban. The same Taliban which mandated complete covering for women, forbade women to be treated by male doctors or to get an education.
In April 2009, Sitara Achakzai, a leading women's rights activist in Afghanistan, was murdered by the Taliban because she supported rights for women. 3 days later, Naomi Wolf did not write about her. Instead she wrote an article claiming that the American people had "blood on their hands" over Gitmo and demanded that we hold Nuremberg Trials to determine who gave the order to "torture" captured Al Queda and Taliban terrorists in order to gain information about future attacks against America.
Unfortunately, Naomi Wolf, like most modern liberal feminists had no interest in defending those women, only in defending their abusers. While women were being murdered by the Taliban, she sweated blood and tears to defend members of the Taliban. Finally in August, Naomi Wolf went to a Muslim country, put on a headscarf and described how it made her feel free. That seems like a reasonable preparation for the sort of environment that Naomi Wolf and much of the feminist movement are helping to create for women in the West.

In 1984 the Party's slogan is "Slavery is Freedom." The political use of such an idea is that it is easier to enslave people, if they believe that being enslaved makes them free. It is why every one party Communist dictatorship made sure to call themselves a "Democratic People's Republic". It is why the Muslim Brotherhood fronts understand that it will be easier to sell Westerners on subjugation to Islam, if they believe that this subjugation makes them free.
For almost a decade, Wolf and those like her, have been assailing the brave men and women who helped liberate women from the Taliban... while fighting for the Taliban. In the name of freedom of course. The freedom of those who shot up girls' schools, who threw teachers down staircases and beat women in the streets. Now the Muslim wolf has its snout thrust into half of Europe, into Australia, Canada and America. The honor killings continue to rise.
Bodies continue to show up in hospitals and morgues. The bodies of the victims of Islam.

Valdebatt om invandring i norsk TV – 3 delar.

Direktsänd debatt om invandringspolitiken, inför stortingsvalet 14 sep 2009 i Norge med politiker ifrån Arbeiderpartiet, Venstre och Fremskrittspartiet.

Intervjuer, debatt, kommentarer og direktesendt innvandringsdebatt fra Oslo sentrum. Programledere: Nina Owing og Atle Bjurstrøm.
Sändes i NRK 2009-08-19

Några intressanta kommentarer till videon på Utube, namn har raderats:

“Jag har själv jobbat inom SFI och där är de som aldrig lär sig det svenska språket.
Jag frågade min dåvarande chef hur det kunde vara så.
Han svarde då att vissa resonerar som så att varför ska vi lära oss språket när vi ändå snart ska ta över landet.”

“Det är alltså norges motsvarighet till SVT som håller en partiledardebatt om bara invandring! Jämför med svenska partiledardebatter där invandringen aldrig tas upp som ämne.”

“I Sverige ar den debatten forbjuden i statlig media, vilket presstodsmedia ingar i, eftersom de styrande partierna skulle forlora om den var tillaten. Lagg make till att de debatterar 2 oilka saker, integreringen och asylpolitiken, den sista har inte ens namnts i svensk media eller av politiker, order asylpolitik har forsvunnit fran all debatt i Sverige, ordet existerar inte ens i Sverige.”

“Norrmän är iaf lite mer öppna om att prata om detta,
i Sverige ska man vara så jävla försiktig”

“Tänkte precis samma sak direkt i början.. haha :D Politiska debatter ska hållas i seriösa neutrala studios, med blandad publik om man väljer att ha det. Lite roligt blev det allt det här! :D Norge har tydligen samma problem som Sverige också. Såg en nyhet från Norge att 100 % av alla överfallsvåldtäkter begås av utomeuropéer, stämmer den verkligen?” (Svar) “Ja 100% av alle overgrep i oslo i 2008 var gjort av innvandrere. Men det bryr jo ikke nordmenn seg om siden det ikke er rasisme=S”

“jo, vi har samma problem i Sverige.... Bara att ni Norrmän är smartare... Här har Sverigedemokraterna bara 5% i senaste mätningen... De vuxna i Sverige är dumma i huvudet!”

“Det stämmer. Det gällde antalet anmälda utomhusvåldtäkter i Oslo (inte Norge som helhet) under 2008. Det var ett 40-tal fall och SAMTLIGA gärningsmän var av icke-västlig härkomst.
Det var norska polisens egna siffror.
Man får väl dessutom anta att anmälningsprocenten för överfallsvåldtäkter är i det närmaste 100%, till skillnad från inomhusvåldtäkter där gärningsmannen oftast är bekant med offret.”





Norsk TV besöker Göteborgs förorter - "Det svenska folkhemmet brinner upp"


Den etablerade svenska massmedian har år in och år ut valt att dölja invandrares överrepresentation i brottsstatistiken. Man har inte kunnat läsa om att det t ex är invandrare som står för majoriteten av alla rån, våldtäkter och mord. Detta är inte "relevant" för folket att få veta. Risken är nämligen stor att vanliga svenskar kan bli "främlingsfientliga"(?) Invandringspolitikens konsekvenser ska inte uppmärksammas!?
Numera måste man dock rapportera från förorten om när t ex invandrarungdomar sätter bilar i brand. Men det gäller att vinkla det "rätt". Inslaget som norska NRK gjorde här, skulle TV4 eller SVT ALDRIG visa för en svensk TV-publik. Massmedierna i Sverige har fört folket bakom ljuset.
Efter att ha sett detta borde fler komma till insikt om vad som pågår i landet!

Ca 1:00 in i klippet: En respektingivande 16-åring tycker att polisen trakasserar dem och att de inte "ska spela "Allah"."
Ca 1:28 Texten på muren:
"Den som dödar en polis... Kommer till Paradiset.." En vuxen immigrant säger att han tror att alla problem beror på de vuxna i familjerna, att de är fientliga gentemot vissa grupper i det svenska samhället och att detta avspeglar sig i ungdomarnas attityd.

Sändes på NRK 2009-09-20


16-åring anhållen för polisattentat

GP 25 September Länk:

En 16-åring har anhållits för stenkastningen mot en civil polisbil på Grevegårdsvägen under onsdagskvällen. En sten krossade bilens bakre sidoruta och var mycket nära att träffa en av polismännen.

- Det var bara tur att stenen inte träffade. Den var ytterst nära att skada en av polismännen illa , säger Lennart Adler vid Frölundapolisen.

Händelsen inträffade i onsdags kväll vid 22-tiden när en civil enhet från ungdomsgruppen arbetade i bostadsområdet Grevegården i västra Frölunda.

Enligt Lennart Adler åkte patrullen fram till en grupp ungdomar "som hängde i området och åkte moppe fram och tillbaka".

- När de vänder bilen och kör från platsen är det någon som kastar en sten mot polisbilen.

Tre poliser satt i bilen och den som satt i baksätet fick rejält med glassplitter över sig.

Flera ungdomar har hämtats in till förhör och under torsdagen anhölls en 16-åring för inblandning för att senare släppas.

Ytterligare en ung man, också han 16 år gammal, togs in till förhör under fredagsförmiddagen och anhölls vid lunchtid misstänkt för försök till grov misshandel och skadegörelse.

Enligt ungdomsgruppen finns det inget tvivel om att ungdomarna i området är väl bekanta med deras civila bilar.

Att den som kastade stenen inte förstod att han försökte skada en polisman är enligt dem osannolikt.

Taliban bombs girls’ school in South Waziristan

June 26th, 2009 - 12:29 pm ICT by ANI Thaindian News

Peshawar, June 25 (ANI): In what may be seen as a show of defiance against the military which has launched a major offensive against the Tehreek-e-Taliban chief Baitullah Mehsud in the region, the Taliban has blown up a girls’ school in South Waziristan.

The incident took place in Shin Warsak town situated about 13 kilometres away from Wana, the capital of South Waziristan, The Nation reports.

Sources said the blast was so powerful that is destroyed the school building completely.

“A girls’ high school was blown up in Shin Warsak town, 13 kilometres west of Wana, the main town in South Waziristan’s tribal region,” said local government official, Allah Bagh Khan.

Khan confirmed that there was no casualty in the incident.

This was the third such attack on a school building in less than a week. The extremists had destroyed two other schools, one in Peshawar and other in Bajaur earlier this week.

The Taliban has destroyed over 200 girls’ schools in the Swat Valley, and bombed at least 100 in the troubled northwest tribal region of the country. (ANI)

Liknande artikel:

Taliban bomb girls' school in Peshawar warning them to wear veils

Article from:  The Hindustan Times Article date: December 27, 2006

Report from the Asian News International brought to you by the Hindustan Times

Peshawar, Dec 27 -- Assailants allegedly belonging to the local Taliban bombed a girls school in Peshawar in a warning to the students to wear veils. Though no casualties were reported, the blast damaged the school's windowpanes.

The militants left Urdu pamphlets at the school threatening further attacks if the students did not wear veils. "Be veiled, otherwise we will bomb you again," the Daily Times quoted the militants assaying.

The incident occurred on Monday morning in Noor Ali village in Darra Adam Khel.

Ännu en artikel:

Taliban bomb Pakistan schools in attack on girls' education

THE ASSOCIATED PRESS Monday, January 19th 2009, 10:32 PM

ISLAMABAD, Pakistan - Suspected Taliban militants bombed five schools in Pakistan's Swat valley Monday as part of a campaign against girls' education in the country's lawless northwest.

Militants - who have blown up or burned down more than 170 schools in their campaign - had ordered all girls' schools in the area closed by Jan. 15.

The school attacks are a throwback to conditions in Afghanistan under Taliban rule, when education for girls was banned and most women were forced to stay home.

The attacks early Monday came hours after government spokeswoman Sherry Rehman vowed that all schools in the area would reopen by the end of the school holidays in March.

Schools in the Swat valley, including some 1,600 government-run establishments with a quarter-million students, are closed for the winter vacation until the end of next month.

An association representing 400 private schools for boys and girls in the valley said last week that all of its schools would remain closed after the winter break because of the threat from militants.

A permanent shutdown would threaten education for tens of thousands of students, especially girls.

Dilawar Khan Bangash, the police chief in the troubled valley, said it wasn't immediately clear if yesterday's attacks were a direct response to the government's recent pledge, but militants appear to be targeting schools indiscriminately in a bid to prevent them from reopening.

The attacks destroyed three schools for boys and two for girls, Bangash said.

The Swat valley was a major tourist attraction before militants began their anti-government campaign there more than a year ago. The valley lies close to the tribally governed belt along Pakistan's border with Afghanistan where the West worries Al Qaeda leaders have found refuge.

Residents complain that the valley's local administration, including the police force, has collapsed over recent months as officials and lawmakers flee in fear.

Relief workers say thousands of residents have also moved out of militant-held areas.

Read more: http://www.nydailynews.com/news/us_world/2009/01/19/2009-01-19_taliban_bomb_pakistan_schools_in_attack_.html#ixzz0S7knH4OA

torsdag 24 september 2009

Why I Am Not a Muslim del 2.

Skrivet av AW Fähstorkh fre, 17/07/2009 - 21:50

I förra artikeln presenterade vi Ibn Warraq och gav en kortfattad bakgrund till hans brytning med islam och författandet av Why I Am Not a Muslim. I denna artikel skall vi titta lite närmare på hans analys av islams ursprung, profeten Muhammed och Koranen. Warraqs metod är rationalistisk och empirisk: om islams heliga texter strider mot logik, god moral och moderna forskningsresultat, skall de förkastas. Hans slutsats är hård: islam är en empirisk, logisk och etisk katastrof.

Why I Am Not a Muslim

Islams ursprung

Frågan om islams ursprung är viktig för Warraq. Muslimer är övertygade om att Koranen representerar Guds oförvanskade ord så som dessa överfördes från ärkeängeln Gabriel till profeten Muhammed. Om det går att visa att Koranen istället har ett profant ursprung, faller islam ihop som ett korthus.Warraq menar att islam vilar på ett synnerligen bräckligt underlag. Muhammed var nämligen ingen originell tänkare. Islams föreställningsvärld är baserad på idéer som Muhammed lånade från judendom, kristendom och hedendom.
Det åligger varje frisk muslim som har tillräckliga resurser att någon gång under sitt liv besöka Mecka och vandra runt det kubformade, svarta granitblock som går under namnet Kaaba. I den muslimska traditionen byggdes Kaaba i himlen två tusen år före det att Gud skapade universum. Adam uppförde Kaaba på jorden, men granitblocket förstördes av syndafloden. Ängeln Gabriel gav Abraham i uppgift att återuppföra Kaaba och försåg honom med en stor vit sten. Att Kaaba idag är svart, beror, enligt den muslimska traditionen, på att stenen har vidrörts av syndare. Warraq menar att vi inte behöver göra alla dessa antaganden för att förstå Kaabas position inom islam. Det var tvärtom mycket vanligt i olika delar av arabvärlden att man dyrkade stenar, inte minst bland hedniska stammar där Gud ofta inte hade mänsklig form. Inte heller var det ovanligt att de troende rörde sig runt föremålet och kysste eller vidrörde det. Ofta var det heliga föremålet placerat i någon form av inhägnad och nära en vattenkälla. Kaaba är omsluten av en moské. Det finns även en vattenkälla bredvid Kaaba.
Ordet "Allah" har hedniskt ursprung och användes periodvis som ett personnamn. Muhammed tog namnet och gav det en ny innebörd.
Vidskeplighet är officellt sanktionerad inom islam. Muhammed trodde själv på existensen av andar och uppmanade alla och envar som vaknade på natten att snyta sig tre gånger, därför att andarna kan bosätta sig i människans näsa när hon sover. Han var också övertygad om att man genom att tvätta händerna kunde rengöra dem från de synder som de hade begått under dagen. Tron på demoner och olika former av skuggvarelser är officiellt sanktionerad inom islam och härrör från persisk hedendom. Hedningarna ansåg att demonerna, ofta kallade djinns, var osynliga men att de kunde anta formen av ödlor eller skorpioner. Om en djinn lyckades ta sig in i en människa, blev personen ifråga galen. Muhammed var själv övertygad om djinners existens. Det finns också referenser i Koranen till dessa skuggvarelser.
Islams syn på domedagen lånar huvuddragen från persisk religion.
Den muslimska institutionen med krav på fem böner per dag är hämtad från persisk religion.
Islam har också påverkats av judendomen. Det fanns flera judiska stammar i Medina. Muhammad var mycket imponerad av judarna och modellerade islam på judendomen. Under en lång period var islam och judendom så lika varandra att det var svårt att skilja dem åt. Framförallt fascinerades han av judendomens monoteistiska karaktär. Den arabiska kulturen var polyteistisk och Muhammed bestämde följaktligen att islam skulle vara en monoteistisk religion. Han var också imponerad av det faktum att judarna hade en helig bok, att de studerade den noga och var mycket kunniga. Muhammed bestämde därför att också muslimerna skulle ha en helig bok. Det finns likheter mellan islams och judendomens syn på himmel och helvete som knappast kan bero på tillfälligheter. En rad av islams moralregler är lånade från Talmud, t.ex. regeln att en man inte skall be till Gud om han har vidrört en kvinna. Flera karaktärer från Gamla testamentet nämns också i Koranen.
Kort uttryckt: islam är ett hopplock av paganism, judendom och kristendom och således fullt möjlig att förklara utan att man blandar in transcendentala faktorer. Islams heliga texter har inte alls det ursprung som traditionen tillskriver dem. Islam är, liksom kristendomen, ett mänskligt påfund. Detta leder till en ny fråga: om islam inte är ett unikt och gudagivet fenomen, utan en mänsklig skapelse, varför ser islam ut som islam gör?

Från ärlig predikant till korrumperad suverän

Modern historisk forskning ger vid handen att Koranen och flertalet av haditherna har ett politiskt ursprung. De växte fram ur konflikter mellan rivaliserande klaner under kanske två hundra år. Det var inte ovanligt att mäktiga personer som hade fått sin ställning ifrågasatt, rättfärdigade tingens ordning med att Gud hade meddelat dem i en uppenbarelse att makten förvisso är korrekt distribuerad. Muhammed var allt annat än liljevit i detta avseende. Han utnyttjade regelmässigt sin speciella relation till Gud för att få sin vilja accepterad. Medan ordinära muslimska män kan ha fyra fruar, hade Muhammed tolv stycken. Muhammed försvarade sig med att Gud i en uppenbarelse meddelat honom att det var helt i sin ordning att han hade fler fruar än vanliga muslimska män. Aisha, Muhammeds yngsta fru, påpekade syrligt att "God comes to your aid rather conveniently when it is a question of your desires."
Warraq menar dock att det inte alltid förhöll sig på det sättet. Under tiden i Mecka var Muhammed det han sade sig vara: en enkel och ofta föraktad predikant, ärlig i sitt uppsåt. Muhammed växte upp föräldralös i Mecka hos sin farbror. En dag när han befann sig på berget Jabal an-Nūr fick han en uppenbarelse och blev övertygad om att Gud hade utsett honom till sin budbärare.

Grottan Hira på berget Jabal an-Nūr
i vilken Muhammed, enligt den
muslimska traditionen, fick sin

Tre år senare började han predika offentligt. Men araberna i Mecka var hedningar och Muhammed tvingades lämna staden för angränsande Medina. Muhammed stötte dock på problem även i Medina. Inte alla medineser välkomnade honom. De mäktiga judiska klanerna ifrågasatte hans status som profet. Hans finansiella position var dessutom svag. För att stärka sin ekonomi skapade han ett band av rövare som levde på att attackera karavaner från Mecka. Muhammeds framgångar som rövare medförde att hans popularitet ökade bland Medinas araber och många anslöt sig till hans expeditioner för att få vara med och dela på bytet. Till slut var det endast Medinas judar som stod mellan Muhammed och makten. Trots upprepade försök misslyckades Muhammed att charma judarna. Judarna fortsatte att ifrågasätta hans profetstatus och hävdade att en del av hans uppenbarelser stod i strid med deras heliga skrifter. Muhammed bestämde sig därför för att ta till våld. År 627 gjorde Mecka en mottattack och Medina tvingades uthärda en två veckor lång belägring. Efter det att attacken hade avvärjts skred Muhammed till verket. Han hade fått det svepskäl som han väntat på och ifrågasatte judarnas lojalitet med Medina:

In the morning, Mahomet, himself, a spectator of the tragedy, commanded the male captives to be brought forth in companies of five or sex at a time. Each company as it came up was made to sit down in a row on the brink of the trench destined for its grave, there beheaded, and the bodies cast therein. ... The butchery begun in the morning, lasted all day, and continued by torchlight till the evening. … The booty was divided, slave girls given as presents, women sold, and property auctioned. And yes, a revelation came down from heaven justifying the stern punishment meted out to the Jews.

Enligt Warraq förändrades alltså Muhammed när han kom till Medina. Han blev alltmer makthungrig, intolerant och fanatisk och han rättfärdigade regelmässigt sina övergrepp med hänvisning till uppenbarelser. Närhelst han behövde slå ned på en fiende eller skaffa sig ytterligare en hustru, sade han sig ha haft en uppenbarelse i vilken Gud välsignat hans avsikt. Warraq menar att vi inte skall förvåna oss över detta moraliska förfall. Degraderingen av Muhammeds karaktär visade att han var en vanlig människa som levde i ett samhälle som inte var civiliserat. Det var av det skälet lätt att förutspå att Muhammed skulle korrumperas när allt plötsligt började gå hans väg, att hans väg till absolut makt skulle kantas av lögner, mord och massakrer.

Det är dock inte endast islams ursprung och Muhammeds politiska och militära karriär som ger oss anledning att misstänka att islams heliga texter är mänskliga påfund. Låt oss kika lite närmare på Warraqs analys av Koranen.


För vanliga muslimer representerar Koranen Guds ord så som dessa förmedlades till Muhammed av ärkeängeln Gabriel. Koranen är därför en helig bok. Det innebär bland annat innebär att den alltid skall ligga överst i en boktrave, att man inte får röka i dess närvaro och att den skall åhöras under strikt tystnad. Warraq menar att det finns flera problem med detta synsätt.
För det första kan inte allt som står i Koranen vara Guds ord. I en del suror är orden snarare riktade till Gud i form av en bön. Det finns t.ex. suror där Muhammed prisar Gud och ber Gud om hjälp och vägledning:

The assumption that God is himself the speaker in every passage, however leads to difficulties. Frequently God is referred to in the third person. It is no doubt allowable for a speaker to refer to himself in the third person occasionally, but the extent to which we find the Prophet apparently being adressed and told about God as a third person, is unusual. It has, in fact, been made a matter of ridicule that in the Quran God is made to swear by himself.

Enligt den muslimska traditionen är Koranen unik bland annat därför att Gud författade boken på arabiska. Det finns dock gott om främmande ord i Koranen. Warraq nämner bland annat grekiska, hebreiska och etiopiska ord. Ordet "Koran" är inget undantag från regeln - det är ett syriskt ord.
För det tredje finns det olika accepterade sätt att läsa Koranen på, vilket gör nonsens av tesen att Koranens innehåll är evigt och oföränderligt. "When a Muslim dogmatically asserts that the Koran is the word of God, we need only ask 'Which Koran?' to undermine his certainty."
För det fjärde indikerar vissa surors innehåll att de har ett världsligt ursprung. Det finns t.ex. suror som handlar specifikt om Muhammeds fiender. Warraq frågar sig: varför skulle Gud känna sig tvingad att uttala sig om en konflikt som Muhammed hade med sin farbror?
För det femte: Koranen har stilistiska svagheter, bland annat finns det gott om grammatiska fel i boken. Warraq menar att detta indikerar att boken inte alls har det gudomliga ursprung som muslimer hoppas och tror.
För det sjätte är Koranen inte komplett. Det saknas över hundra verser.

The Prophet himself may have forgotten som verses, the companions' memory may have equally failed them, and the copyists may also have mislaid some verses. We also have the case of the Satanic Verses, which clearly show that Muhammad himself suppressed some verses.

Det lär t.ex. ha funnits en vers i vilken stening föreskrivs som straff för otuktigt beteende. Under de första kaliferna straffades äktenskapsbrott med stening. Denna vers går dock inte att hitta i Koranen numera. Istället föreskriver Koranen hundra piskrapp. Att det har funnits en vers som föreskriver stening, indikeras av det faktum att stening idag är en accepterad strafform inom modern islamisk justis.
För det sjunde: Koranen är, i likhet med Bibeln, sprängfylld med empiriska, logiska och etiska problem. Låt oss skärskåda några exempel. I Första Moseboken sägs det att Noas Ark strandade på berget Ararat i Armenien. Varje år finkammas berget av kristna fundamentalister på jakt efter den strandsatta arken. Denna absurda teori är offentlig sanning även i islam. Enligt den muslimska traditionen byggdes den kubformade strukturen Kaaba av Abraham och Ismael. Detta påstående är fullständigt grundlöst, menar Warraq. Muhammed hittade på denna teori därför att han ville ge islam ett arabiskt ursprung. Den kristna föreställningen om Jesus' jungfrufödsel är officiell sanning inom islam. Om Gud är allsmäktig, varför skapade han då en människa som i all sin imperfektion ofta handlar i strid med Koranens regler? Koranen ger olika besked om hur lång tid det tog Gud att skapa universum. Det moraliska problemet blir tydligt i islams predestinationsdoktrin enligt vilken vissa människors ändamål är att straffas för brott som de inte har gjort sig skyldiga till. I likhet med Bibeln återfinner man i Koranen en närmast grotesk disparitet mellan timliga regelöverträdelser och eviga straff. Både kristendomen och islam håller sig med en helvetesdoktrin som inte kan karakteriseras på annat sätt än som en form av heligt sanktionerad sadism.


Resultatet av Warraqs genomgång borde inte förvåna någon normalbegåvad person. Islam är, i likhet med kristendomen, ett sammelsurium av empiriskt nonsens, logiska inkonsistenser och moralisk dekadens. Inget av det som författaren anför mot islam fick undertecknad att höja på ögonbrynen. I nästa artikel skall vi därför koncentrera vår uppmärksamhet på några frågeställningar som åtminstone redaktören finner mer intressanta.

  • Är islam en totalitär ideologi?
  • Är islam förenlig med mänskliga rättigheter och demokrati?
  • I vilken mening är det meningsfullt att tala om arabisk imperialism och islamisk kolonialism?
  • Vad finns det att säga om kvinnors ställning i islam?

Detta är ämnet för den tredje och avslutande artikeln om Ibn Warraqs Why I Am Not a Muslim.

Why I Am Not a Muslim del 3.

Skrivet av AW Fähstorkh

I den första artikeln i vår serie om Ibn Warraqs Why I Am Not a Muslim presenterade vi författaren. Vi diskuterade Rushdieaffären, reaktionerna på fatwan bland västerländska intellektuella och författarens förklaring av islams relativa popularitet bland intellektuella och politiker. I den andra artikeln gick vi igenom Warraqs analys av islams ursprung, profeten Muhammed och Koranen. Warraqs slutsatser kom inte som någon överraskning. Islam är, i likhet med kristendomen, ett intellektuellt mischmasch av värsta sort. I denna tredje och avslutande artikel skall vi ta upp frågor av mer historisk och politisk natur:

  • Är islam förenligt med demokrati och mänskliga rättigheter?
  • Bär islams historia vittnesbörd om en tolerant religion?
  • Vad finns det att säga om kvinnors ställning i islam?

Why I Am Not a Muslim

Islams totalitära natur

Warraqs tes är enkel: de som säger att islam inte är en totalitär ideologi, är antingen okunniga eller lögnaktiga. Warraqs diskussion om islams totalitära natur utgår ifrån FN:s deklaration om mänskliga rättigheter. På punkt efter punkt visar han hur islams anspråk på att reglera samhället kolliderar med den moderna människans behov att själv få definiera sitt liv. Den kanske enskilt viktigaste orsaken till islams totalitära karaktär är alltså att islam inte accepterar separationen mellan stat och kyrka. Muhammad var inte endast profet, han var också statsman och härförare.

The all-embracing nature of Islamic law can be seen from the fact that it does not distinguish among ritual, law (in the European sense), ethics and good manners. In principle this legislation controls the entire life of the believer and the Islamic community. ... Under Islam God and the Holy law set limits on the possible agenda of your life. ... Individualism is not a recognizable feature of Islam; instead, the collective will of the Muslim people is constantly emphasized. There is certainly no notion of individual rights, which only developed in the West, especially during the eighteenth century.

Föreställningen om att det finns en helig bok vars föreskrifter alla måste följa och som inte får kritiseras eller revideras hindrar moraliska, politiska och vetenskapliga framsteg. Eftersom islam förmodas uttrycka en evig och gudagiven sanning, betraktas all form av fri debatt som destruktiv och onödig. En löjeväckande konsekvens av denna gudfruktighet är, enligt Warraq, att ateism är ett större brott än mord. Någon religionsfrihet anses inte vara av nöden eftersom det endast finns en sann religion och eftersom Koranens auktoritet inte får ifrågasättas är blasfemi belagt med dödsstraff. Eftersom islams heliga texter förmodas uttrycka en oföränderlig uppsättning gudomliga dekret, är det inte tillåtet för muslimer att byta religion. Muslimer som konverterar till kristendomen och väljer att stanna kvar i sitt hemland, tar stora risker:

The convert has most of his rights denied him; identity papers are often refused him, so that he has difficulties leaving his country; his marriage is declared null and void; his children are taken away from him to be brought up by Muslims; and he forfeits his rights of inheritance. Often the family will take matters into its own hands and simply assassinate the apostate; the family members are, of course, not punished.

Warraq menar att islams totalitära natur blir särskilt tydlig i behandlingen av kvinnor och han belägger sin tes med en hoper citat från islams heliga texter och muslimska rättslärda:

The woman who dies and with whom the husband is satisfied will go to paradise.
A wife should never refuse herself to her husband even if it is on the saddle on a camel.
Never will a people know success if they confide their affairs to a woman.
Prevent women from learning to write! Say no to their capricious ways.
Impose nudity on women because clothes are one reason for leaving the house.
The entire woman is an evil and what is worse is that it is a necessary evil.
You should never ask a woman her advice because her advice is worthless.
Hide them so they cannot se other men!
Men, never ever obey your women. Never let them advise you on any matter concerning your daily life. If you let them advise you they will squander all your possessions and disobey all your orders and desires. When alone they forget religion and think only of themselves; and as soon as it concerns their carnal desires they are without pity or virtue. … Even the most virtuous among them is of easy virtue. And the most corrupt are whores!
She should stay at home and get on with her spinning, she should not go out often, she must not be well-informed, nor must she be communicative with her neighbours and only visit them when absolutely necessary; she should take care of her husband and respect him in his presence and his absence and seek to satisfy him in everything ... She should be clean and ready to satisfy her husband's sexual needs at any moment.

Islam behandlar inte endast kvinnan som intellektuellt, moraliskt och fysiskt underlägsen mannen, hon uppfattas dessutom som oren. En kvinna som menstruerar får inte läsa eller vidröra en Koran eller vistas i en moské. Eftersom kvinnor uppfattas som underlägsna män, har de i konsekvensens namn också ett sämre juridiskt skydd än män:

If a man were to break into a woman's dormitory and rape a half dozen women, he would risk nothing since there would be no male witnesses. Indeed the victim of rape would hesitate before going in front of the law, since she would risk being condemned herself and have little chance of obtaining justice. "If the woman's word were sufficient in such cases," explains Judge Zharoor ul Haq of Pakistan, "then no man would be safe."

Om kvinnor som begått äktenskapsbrott säger Koranen (310):

Shut them up within their houses till death release them, or God make some way for them.

Kvinnor är utestängda från yrken som anses oförenliga med deras tro, står i motsättning till deras förment feminina natur eller kräver användning av intellektet. Islam dikterar att en man kan ha flera fruar, medan en kvinna endast kan ha en man. Muslimska kvinnor får inte gifta sig med icke-muslimska män. Muslimska män kan självklart gifta sig med icke-muslimska kvinnor. Om en kvinna nekar sin man sex, har mannen rätt att bestraffa henne fysiskt. Konservativa muslimers kvinnosyn är så grotesk att den nästan lockar till skratt: kvinnan får inte lämna hemmet, utan att ett så kallat verkligt behov föreligger och hon måste ha sin mans eller väktares tillstånd. Om kvinnan behöver förflytta sig mer än 30 kilometer från hemmet, skall hon ledsagas av en man. Om hon lämnar sitt hem, måste hon skyla sin kropp. I annat fall kommer männen utanför hennes hem att bli sexuellt upphetsade. Hon får inte använda parfymer och hennes rörelsemönster skall utstråla dygd och moderation. Hon får inte skaka hand med en man eller imitera en man.

Arabisk imperialism, islamisk kolonialism

Det kanske mest intressanta kapitlet i Why I Am Not a Muslim handlar om arabisk imperialism och muslimsk kolonialism. Européer uppmanas regelbundet, inte sällan av muslimer, att skämmas över sitt koloniala förflutna. Trots att också islam har ett imperialistiskt förflutet prisas arabisk och islamisk historia förbehållslöst i moderna introduktioner till islam som är avsedda att läsas av muslimer. Muslimer kritiserar Europas koloniala historia samtidigt som de håller upp arabisk och muslimsk imperialism och kolonialism som något som muslimer bör beundra och vara stolta över.
Algeriet är ett exempel. Det är korrekt att Frankrike koloniserade Algeriet, men det gjorde även araberna före fransmännen. I den politiska debatten uppmanas fransmännen att ta avstånd från sitt koloniala förflutna. Varför hör vi inte samma litania spelas upp om arabisk och muslimsk imperialism? Den arabiska imperialismen har inte endast tvingat algerierna att byta modersmål, den har också tvingat dem att definiera sig själva som etniska araber och hjärntvättat dem att acceptera en religion som inget har att göra med deras egna religiösa traditioner. Vad är detta om inte imperialism?
Pakistan är ett annat exempel. I Pakistan är tiden före islam ett stort svart hål. Det beror på att i Pakistan går historieforskningen i teologins ledband. Mullorna har bestämt att pakistanierna inte skall upplysas om sitt, ur muslimsk synpunkt, hedniska förflutna.
Mellanöstern är ett tredje exempel. Mellanöstern har inte alltid varit muslimskt och vägen dit var plågsam och blodig. Debatten om slavhandeln är ytterligare ett exempel. Europa och USA förebrås ständigt för sitt deltagande i handeln med afrikanska slavar. Warraq påpekar att européerna köpte slavarna av muslimska slavhandlare. Koranen sanktionerar också slaveri, förutsatt att slaven inte är muslim förstås:

Every city in the Islamic world had its slave market. From the moment of their capture to the time of their sale, hundreds of slaves were forced to put up with degrading and inhuman conditions, and hundreds died of exhaustion and disease. The "lucky" ones became domestic servants, while the unlucky ones were exploited to the maximum working in the salt mines, draining the marshes, working in the cotton and sugar plantation.
Though the practice was expressly forbidden by Islam, the female slaves were hired out as prostitutes. Otherwise, of course, they were at the entire sexual disposal of their master.

Muslimska länder praktiserade slaveri långt in på 1900-talet. Det var påverkan från den civiliserade världen i väst som medförde att slavhandeln eliminerades i den muslimska världen:

Islam, as Brunschvig points out, has never preached the abolition of slavery as a doctrine; and the "fact, brought out in the Kuran, that slavery is in principle lawful, satisfies religious scruples. Total abolition might even seem a reprehensible innovation, contrary to the letter of the Holy book and the exemplary practice of the first Muslims.

Det faktum att islam spreds med svärdets hjälp förklarar varför muslimska samhällen aldrig har varit förskonade från revolter. En delförklaring till de regelbundet uppflammande upproren var arabisk rasism. Etniska araber accepterade inte konverterade muslimer som riktiga muslimer:

The Arabs practiced a kind of apartheid toward the non-Arab Muslims: "The Arabs looked upon [the non-Arab Muslims] as aliens and, regardless of what class they belonged to, treated them with scorn and contempt. They led them into battle on foot. They deprived them of a share of the booty. They would not walk on the same side of the street with them, nor sit at the same repast. In nearly every place separate encampments and mosques were constructed for their use. Marriage between them and Arabs was considered a social crime.

Kristna behandlades i regel bättre än judar, även om de regelmässigt anklagades för att ha falsifierat de heliga texterna. Enligt Koranen hatar judar muslimer och som ett straff förvandlade Gud vissa judar till apor och svin. Ofta tvingades judar att välja mellan döden eller islam. Bernard Lewis menar att de traditionella islamiska samhällena aldrig behandlade icke-muslimer jämlikt:

Traditional Islamic societies neither accorded such equality nor pretended that they were so doing. … The rank of a full member of society was restricted to free male Muslims. Those who lacked any of these three essential qualifications – that is, the slave, the woman or the unbeliever – were not equal.


I debatten om islam sägs det ibland att islam är en fredlig religion och att termen "jihad" inte skall tolkas bokstavligt. Warraq menar att detta är komplett nonsens. Mellanöstern blev inte muslimskt efter en lång och intensiv debatt i livsåskådningsfrågor. Mellanöstern islamiserades med våld. Målet med jihad är att utsträcka islams inflytande till hela världen. Warraq citerar islams heliga texter:

9.5-6: "Kill those who join other gods with God wherever you may find them."
8.12: "I will instill terror into the hearts of the Infidels, strike off their heads then, and strike off from them every fingertip."

Warraq: Of course the Muslims don’t have
a sense of humour on these things, they
don’t see the irony about it all.

Warraq menar att Irans förre ledare ayatollah Khomeini höll sig till den muslimska traditionen när han definierade Jihad som blodigt krig.

There are hundreds of other [Koranic] psalms and hadiths [sayings of the prophet] urging Muslims to value war and to fight. Does all that mean that Islam is a religion that prevents men from waging war? I spit upon those foolish souls who make such a claim.

Islam delar in mänskligheten i två delar: dar al-Islam eller islams land och dar al-Harb eller området för krig. Syftet med jihad är att islamisera eller att åtminstone erövra Dar al-Harb. Om de otrogna gör motstånd, har muslimerna rätt att döda dem. Det var det som hände under stormningen av Konstantinopel.

Sultan Mehmet [after the fall of Constantinople in 1453 allowed] his soldiers three days of pillage to which they were entitled. They poured into the city. ... They slew everyone that they met in the streets, men, women and children without discrimination. The blood ran in rivers down deep streets. ... But soon the lust for slaughter was assuaged. The soldiers realized that captives and precious objects would bring them greater profits.

De otrogna som väljer att inte göra motstånd, har två val: antingen konverterar de till islam eller så accepterar de att de för all framtid kommer att behandlas som en andra klassens medborgare. Som sådana är de bland annat skyldiga att betala straffskatter till muslimer, vilket tvingar dem att leva på existensminimum. Detta har fått den amerikanske debattören Mark Steyn att beskriva islam som en i grunden parasitär kultur:

The Suft theologian and jurist al-Ghazali, regarded by many as the greatest Muslim after Mohammed, died a millenium ago but his words on the conduct of dhimmis - non-Muslims in Muslim society - seem pertinent today: "The dhimmi is obliged not to mention Allah or His Apostle. ... Jews, Christians, and Majians must pay the jizya."
The jizya is the poll tax paid by non-Muslims to their Muslim betters. One cause of the lack of economic innovation in the Islamic world is that they've always placed the main funding burden of society on infidels. This goes back to Mohammed's day. If you take a bunch of warring Arab tribes and unite them as one umma under Allah, one drawback is that you close of a prime source of revenue - fighting each other and stealing each other's stuff. That's why the Prophet, while hardly in a position to deny Islam to those who wished to sign up, was relatively relaxed about the prescence of non-Muslim peoples within Muslim lands: they were a revenue stream. ... When Islam conquered infidel territory, it set in motion a massive transfer of wealth, enacting punitive taxation to transfer money fron non-believers to Muslims - or from the productive part of the economy to the non-productive.

Förtrycket av icke-muslimer var dock inte begränsat till ekonomiska förhållanden . Eftersom islam förbjuder icke-muslimer att ha makt över muslimer, var icke-muslimer även underkastade yrkesförbud. En icke-muslim hade inte rätt att vittna mot en muslim, inte ens om muslimen hade begått ett brott mot icke-muslimen. Om en muslim dömdes för ett brott, halverades straffet om offret var icke-muslim. Icke-muslimer var tvingade att resa sig upp från sin stol när en muslim behöver sitta ned. De fick inte bygga högre hus än muslimska grannar och när de red var de förbjudna att använda sadel. En muslim på resande fot hade rätt att begära av en icke-muslim att denne erbjöd honom tre dagars kostnadsfri logi. Under ottomanerna praktiserades "devshirme" vilket innebar att kristna med jämna mellanrum måste lämna ifrån sig 20 procent av sina barn i åldrarna14-20:

On a fixed date, all the fathers were ordered to appear with their children in the public square. The recruiting agents chose the most sturdy and handsome children in the presence of a Muslim judge. Any father who shirked his duty to provide children was severely punished. This system was open to all kinds of abuse. The recruiting agents often took more than the prescribed number of children and sold the "surplus" children back to their parents. Those unable to buy back their children had to accept their being sold into slavery.


Warraqs dom över islam är hård. Islam är, liksom kristendomen, ett mänskligt påfund. Profeten Muhammed förtjänar inte den helgongloria som han har begåvats med av världens muslimer. Han var en hårdför envåldshärskare som inte väjde för krig och mord om han upplevde att hans intressen var hotade. Islams heliga texter är ohållbara ur ett empiriskt och logiskt perspektiv och motbjudande när man granskar den etik som de formulerar. "The whole of Islamic law is but a fantastic creation founded on forgeries and pious fictions." Det är inte sant att islam är förenligt med demokrati och mänskliga rättigheter. Islams heliga texter rättfärdigar uppförandet av ett religiöst grundat apartheidsystem i vilket icke-muslimer och kvinnor behandlas som andra klassens medborgare. Det är ingen tillfällighet att islam är en totalitär ideologi. För det första respekterar islam inte åtskillnaden mellan stat och kyrka. För det andra förmodas islam uttrycka eviga och oföränderliga sanningar som människan måste anpassa sig till. Tillsammantagna uttrycker dessa två teser en föreställningsvärld där staten har till uppgift att sörja för att medborgarna tänker och handlar på ett korrekt sätt. Det är av dessa skäl ingen tillfällighet att muslimska länder ofta är fattiga diktaturer. Islam är en korstågsideologi och begreppet "jihad" skall inte tolkas metaforiskt. Det finns inget i islams historia som ger oss anledning att inbilla oss att det är meningsfullt att karakterisera jihad som ett debattforum på resande fot. Muslimsk imperialism har dessutom, till skillnad från europeisk imperialism, haft ett i huvudsak destruktivt inflytande på de samhällen som kommit i dess väg. Målet med jihad är att sprida islam och det heliga ändamålet helgar medlen. Warraq beskriver islams "intolerance of pagans, the call to violence and murder, the lack of equality for women and non-Muslims, the acceptance of slavery, barbaric punishments, and the contempt for human reason."

Ibn Warraqs Why I Am Not a Muslim är en intellektuell, politisk och etisk välgärning. Det är kanske inte en lättläst bok, åtminstone inte för européer som inte är vana vid arabiska ord och namn, men den försvarar lätt en plats på redaktörens klassikerhylla. Det är en välskriven bok om ett angeläget ämne av en modig och vidsynt författare. Why I Am Not a Muslim förtjänar den uppmärksamhet som boken har fått. Egentligen är det litet av en skandal att boken inte har översatts till svenska. Den borde ingå i ämnet religionskunskap i den obligatoriska skolan. Kanske skulle vi då slippa alla dessa idag så vanligt förekommande fördummande omdömen om denna förfärliga tankevärld som går under namnet islam.

Why I Am Not a Muslim del 1.

skrivet av AW Fähstorkh fre, 17/07/2009 - 21:49

En av de mer intressanta och aktuella böckerna om islam är Ibn Warraqs Why I Am Not a Muslim (Prometheus Books, 2003).

Warraq är pakistansk muslim och bröt med islam i samband med ayatolla Khomeinis dödsdom mot den brittiske författaren Salman Rushdie. Det var emellertid inte endast Khomeinis fatwa mot Rushdie som fick honom att reagera. Många västerländska intellektuella lade skulden på Rushdie. Den brittiske historikern Hugh Trevor-Roper förklarade "I would not shed a tear if some British Muslims, deploring his manners, should waylay him in a dark street and seek to improve them". Margaret Thatchers utrikesminister deklarerade att "The British Government, the British people, do not have any affection for the book." Katoliker, judar och kristna gjorde gemensam sak med ayatollan och förklarade Rushdie persona non grata. Vatikanen hävdade att delar av Satansverserna var blasfemisk. New Yorks kardinal uppmanade katoliker att inte läsa boken. I Israel krävde religiösa ledare att Rushdies bok skulle förbjudas. Till och med ärkebiskopen av Canterbury stämde in i kritiken. The Economist rapporterade:

Rabbis, priests and mullahs are it seems, uniting to restrain free speech, lest any member of their collective flock should have his feelings hurt.

Mullorna i Teheran uppskattade naturligtvis det europeiska stödet:

[They] have understood the conditions and objectives of these colonialist efforts to negate divine values and to insult the divine prophets.

De som stod på Rushdies sida var noga med att understryka att fatwan inte hade med islam att göra. Islam, sade de, är en fredens och kärlekens religion som har kidnappats av extremister för politiska syften. Detta argument användes sedermera också av USA:s förre president George W Bush när han skulle rättfärdiga den amerikanska antiterroristpolitiken.


Warraq menar att dessa argument inte endast är nonsensartade, de uttrycker också en farlig form av medlöperi. Faktum är, menar han, att många muslimer upplever västerländsk arkitektur, filosofi, poesi och historisk och annan forskning som kränkande. Det hade inte blivit särskilt mycket kvar av västerländsk kultur om vi hade löpt linan ut och försökt blidka denna upprördhet. Den muslimska hetsen mot Rushdie var ett specialfall av ett mer generaliserat hat mot väst i den muslimska världen.
Islam är heller inte en fredens och kärlekens religion. Det är en totalitär ideologi som är oförenlig med demokrati och mänskliga rättigheter, vetenskapliga och moraliska framsteg. Distinktionen mellan bokstavstroende och liberala muslimer är meningslös i islam. Alla muslimer är fundamentalister i den meningen att de tror att Koranen är Guds oförvanskade ord. Khomeinis fatwa hade följaktligen stort stöd bland det Rushdies kritiker och anhängare kallade "vanliga muslimer".
Varför var det så få västerländska intellektuella som kände sig manade att försvara Rushdie? Hur skall man förklara viljan att idealisera islam?

Den ädle vildens återkomst

Warraq menar att västerländska intellektuella förlorade förmågan att förhålla sig kritiskt till islam i början av 1900-talet. Den kritiska diskussionen om islam ersattes av idealiseringar. Denna oförmåga eller ovilja att erkänna islams sanna natur, beror, enligt Warraq, på inflytandet från en gammal och seglivad föreställning - myten om den ädle vilden. Myten om den ädle vilden växte fram på 1500-talet när europeiska kolonisatörer konfronterades med primitiva, främmande kulturer. Ett exempel är Peter Martyr Anglerius' De Rebus Oceanicis et Orbo Nove från 1516. Anglerius ställde de spanska erövrarnas girighet, grymhet och intolerans mot den indianska kulturen i vilken man levde utan pengar, lagar, förledande litteratur och ängslan inför framtiden. Montaigne var dock först med att skapa ett fullständigt porträtt av den nobla vilden i sin essä On Cannibals. Till och med indianernas sätt att slåss på är nobelt, konkluderar Montaigne.
På 1600-talet kommer de första skildringarna av islam som andas djup sympati. Framför allt framhåller man att islam är en tolerant religion, i motsats till kristendomen som skildras som arrogant och blodtörstig. Författarna var dock mer sällan än ofta ute i ett vetenskapligt ärende. Ofta hade kritikerna ytterst rudimentära kunskaper om islam. Voltaire är ett exempel. Han talade väl om islam därför att han avskydde kristendomen. Voltaires kunskaper om islam var i själva verket mycket ytliga. Thomas Carlyle är ett annat exempel. Carlyle menade att den industriella revolutionen lett till spirituell utmattning och att västs räddning låg i någon form av österländsk visdom. William Watt hoppades, i likhet med Carlyle, att islam, skulle leda till en spirituell pånyttfödelse av väst. Bernard Lewis förklarar:

Europe, it seems, has always needed a myth for purposes of comparison and castigation. ... The eighteenth-century Enlightenment had two ideal prototypes, the noble savage and the wise and urbane oriental. ... Islam was in many ways suitable.

På 1920-talet hade europeiska intellektuella upptäckt kolonialismen. Kritiken av de europeiska staternas imperieambitioner medförde en förstärkt idealisering av de koloniserade kulturerna. Kritik av islam blev en form av kulturimperialism. Denna beredvillighet att stämpla all kritik av islam som imperialism eller förtäckt rasism förstärktes ytterligare på 60-talet och i början på 70-talet när den mångkulturella ideologin började breda ut sig i västvärlden.
Warraq menar att vår tids intellektuellas förhållande till islam uppvisar likheter med hur samma grupp förhöll sig till kommunismen mellan 1920 och 1950. Man var mycket motvillig att kritisera realsocialismen. De olika kommunistgrupperingarna hade alla olika favoritstater där demokratin och friheten sades vara förverkligad och som man höll upp som positiv kontrast när man lamenterade över kapitalismens elände. Politisk korrekthet var viktigare än sanning. Den franske filosofen och nobelpristagaren Jean-Paul Sartre ansåg t.ex. att man inte skulle skriva om de sovjetiska lägren därför att det skulle demoralisera den europeiska arbetarklassen.

Hårdhänt uppgörelse

Det ligger onekligen något i Warraqs diagnos. Ingen reagerar negativt om man fördömer barnpornografi, men förfäkta ståndpunkten att Muhammeds äktenskap med nioåriga Aisha var ett uttryck för pedofili och du riskerar att bli bragt om livet. Det finns bland muslimer och så kallade kulturarbetare en föreställning om att muslimers känsloliv måste hanteras extra varsamt. Ibn Warraq delar inte den sistnämnda uppfattningen. Why I Am Not a Muslim är en synnerligen hårdhänt uppgörelse med en av världens största religioner. Det är om denna uppgörelse som nästa artikel skall handla om.