Pernilla Ouis: "islam är problemet"

Gudmundson Blog 30 November 2009

 Pernilla Ouis: "islam är problemet"

Pernilla Ouis, som konverterade till islam som 21-åring och som forskat om hedersförtryck i Mellanöstern, har länge varit en av de mest spännande rösterna bland svenska muslimer. Hon har problematiserat frågorna om kvinnlig underordning inom islam, men ihärdigt hävdat att jämställdhet och islam är förenligt. I det nya numret av Humanisten (3/09, ännu ej på nätet) förklarar hon dock att hon inte längre "kan upprätthålla en tro på islam", att förtrycket finns som en naturligt integrerad del i islam, väl förankrat i de religiösa urkunderna samt att hon "övergivit hållningen att islam kan reformeras".
Ett utdrag ur inledningen:

"En muslimsk apologetisk position är att säga att det finns kvinnoförtryck i den muslimska världen trots islam, inte på grund av islam. Detta var den åsikt jag själv hävdade under mina år som aktiv muslim. Jag, liksom många andra muslimska feminister, menade att islam mycket väl kunde tolkas som en religion som förespråkade jämställdhet mellan könen. Det var bara muslimerna som betedde sig illa, sa vi, trots sin eminenta religion.
Ett annat argument man kan framföra för att ifrågasätta påståendet om islamsom en kvinnoförtryckande religion är att hävda att förtryck är en individuell upplevelse. Om verkligheten är "socialt konstruerad", som humanvetenskaperna gör gällande - vem kan då påstå att en annan är förtryckt om detta påstående inte överensstämmer med individens subjektiva upplevelse? Hur kan vi hävda att en prostituerad eller en beslöjad kvinna är förtryckt om vederbörande inte själv tycker det?
För drygt fem år sedan började jag ifrågasätta min tro på Gud. Det var en smärtsam, men nödvändig process. En drivande faktor i denna process har varit mina erfarenheter av islamiskt kvinnoförtryck. Som muslim hävdade jag att det inte var islam det var fel på, utan muslimerna i enlighet med resonemanget ovan. Efter min "avislamisering" har jag insett att det förhåller sig precis tvärtom: det är inte muslimerna det är fel på, det är islam. Jag menar att många troende muslimer blir låsta av islam till vissa åsikter och praktiker. Att hävda att det inte finns objektiva kriterier för förtryck klingar falskt.
I följande artikel ska jag visa att det finns islamiska grunder som legitimerar en patriarkal ordning inom islam. Det är just dessa fundament i religionen som gör att det blivit ohållbart för mig personligen att upprätthålla en tropå islam. Jag har alltså övergivit hållningen att islam kan reformeras och att islams urkunder kan legitimera en syn som inrymmer acceptans för exempelvis jämlikhet mellan könen och homosexualitet. Min inställning avviker därigenom från exempelvis Irshad Manjis tro på att islam kan reformeras med itjihad, progressiv nytolkning."

Pernilla Ouis artikel spänner över fyra uppslag i Humanisten, inklusive källförteckning. Hon förankrar sina påståenden i såväl de religiösa urkunderna som i samtida debatt. Texten täcker en rad problemställningar, som religiös plikt att inte vägra maken sex, över tvångs- och barnäktenskap till religiöst accepterat hedersvåld.
Hennes avslutning är nedslående. "Västerländska kvinnor bör icke göra sig besvär med att 'befria' den muslimska kvinnan från hennes bojor. Sådana försök genom historien
har varit lönlösa och bara stärkt islam som en motståndets ideologi."

av gudmundson kl 20:28