Färre söker asyl i Sverige – andra EU-länder lockar

AV ERIK MAGNUSSON
PUBLICERAD 3 SEPTEMBER 2009 1.30 | UPPDATERAD 3 SEPTEMBER 2009 7.08 Länk:

Antalet asylsökande minskar kraftigt i Sverige, som går på tvärs med den ökningstrend som finns i Norden och EU:s större asylländer. Det visar färsk statistik från FN:s flyktingkommissariat UNHCR.

Under första halvåret i år sökte 10 129 personer asyl i Sverige. Det är en nedgång med 28 procent.

Samtidigt ökar antalet asylansökningar kraftigt i Frankrike, Tyskland, Schweiz, Nederländerna och andra stora flyktingländer i Västeuropa.

I Sveriges grannländer är ökningarna ännu större. I Finland har antalet asylsökande ökat med 103 procent, i Norge med 45 procent och i Danmark med 31 procent.

Den fortsatta minskningen av antalet asylsökande från Irak är den främsta orsaken till att Sverige går emot en dominerande europeisk trend.

För tre år sedan var Sverige det västland som tog emot allra flest Irakflyktingar. Då anlände ett 50-tal irakiska flyktingar till Sverige varje dag.

Det gjordes reportage i amerikansk, brittisk och fransk press om att Södertälje kommun på egen hand tog emot fler asylsökande från kriget i Irak än vad hela Nordamerika gjorde.

Idag är läget ett helt annat.

Det kommer just nu ett trettiotal asylsökande irakier till Sverige per vecka. Flyktingströmmarna från Irak är idag betydligt större till Tyskland, Storbritannien, Nederländerna och Turkiet än vad de är till Sverige.

I Sverige utgör somalierna just nu en fyra gånger så stor flyktinggrupp som irakierna. Under augusti sökte 674 somaliska medborgare en fristad i Sverige, jämfört med 149 irakier. Bara till Italien och Nederländerna kommer det fler somalier.

Enligt Migrationsverket beror de ändrade asylströmmarna på att det i olika flyktinggrupper snabbt sprids kunskap om var i Europa det är lättast eller svårast att få uppehållstillstånd. Sverige uppfattas inte längre som ett av världens mest generösa asylländer.

Under det senaste året har det blivit betydligt svårare för irakier att få stanna i Sverige. Andelen bifall i första instans har för irakiska medbogare sjunkit från 29 till 22 procent. Svenska myndigheter avvisar numera irakier till deras hemland. Det kan jämföras med bifallsfrekvensen från 2007, då så gott som samtliga asylsökande irakier fick ett ja på sin ansökan.

Också för flyktingar från Iran och Kosovo har redan kärva asylodds blivit ännu kärvare. Andelen bifall har för iranier sjukit från 18 till 15 procent, för kosovoalbaner från 7 till 6 procent.

Samtidigt har det blivit lättare för somalier att få stanna i Sverige. Andelen bifall har på ett år ökat från 54 till 62 procent. Även afghaner och eritreaner får numera fler ja på sina asylansökningar.

Migrationsverket räknar i år, liksom i fjol, med att en fjärdedel av alla asylsökande får stanna i Sverige. Därmed väntas antalet bifall minska från 8 276 till drygt 6 000.